.

pappa hittade ett fotoalbum som var mitt. min farmor har gjort det till mig. det är bara bilder på mig. från min första dag på jorden till hennes sista dagar på jorden. bilder på våra dagar tillsammans på jorden. bilder på den tiden som farmor ville ta igen för all tid hon sedan inte skulle finnas där. farmor var min bästis och jag kan inte sluta gråta när jag tittar på bilderna på oss. jag förstår ingenting. man borde inte gråta okontrollerat efter tjugo år. det låter fånigt. men det känns som att hon sitter bredvid mig och tittar på bilderna. vi kan bara inte se varandra. jag saknar henne så.