.

nice i frankrike.

hahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaHAHA

Visby vecka 29, sommaren 2008:

frukostbuffén har aldrig sett så hungriga tjejer.
kallis har aldrig få sett så glada leenden.
kullerstenarna har aldrig sett så läckra ben.

jag vill börja blogga igen. inte för att jag har någonting vettigt att ge, utan för att få ut allt det som inte är vettigt. jag måste få rum för annat förstår du. jag har visioner. stora hemliga visioner.

när jag har en vision går det oftast väldigt bra. jag har många planer, många tankar och många drömmar som ofta läggs på hyllan och glöms bort. men dessa små visioner, de stannar kvar och blir så småningom verklighet. först tänker jag mig in i situationen om hur det skulle vara om jag var där. hur det skulle kännas, hur det skulle smaka. på det sättet bygger jag upp ett begär. ungefär som när man är extremt sugen på godis. eller guacamole. sen väger jag för och emot. för alla drömmar man ska förverkliga måste man offra någonting annat. för godis måste man offra pengar. för att flytta utomlands måste man offra familj och vänner. du förstår. det är ofta här drömmar förblir drömmar. men det är också här som drömmar börjar sin resa till verkligheten. jag älskar det. det pirrar i magen. jag ska lyckas. jag hatar att misslyckas. faktum är att jag är rädd för att misslyckas. tur att jag inte är manlig italienare eller något liknande. det hade ju varit pinsamt. jag älskar när jag har visioner och mål. och idag har jag två.