.

när det är dag och det är människor överallt. då vill jag vara själv.
när det är kväll och jag är själv. då känner jag min ensam.

min kompis emelie är en väldigt fin vän. man blir alltid glad med henne. hon är jätteduktig på att berätta hur bra man är. hon lyssnar alltid väldigt noga och hon sätter väldigt bra ord på det man själv inte kan formulera. och hon ska lämna mig. hon ska egentligen bara lämna sverige. men det blir ju så att hon lämnar mig här också. det känns som när en pojkvän gör slut. man vill inte, man förstår inte helt och hållet och man vill inte acceptera. men man kan inte göra någonting åt saken. det gör lite ont i mig när jag tänker på att hon ska vara så långt borta.

jag gick inte vidare. på riktigt var det väntat. och jag är på riktigt inte ledsen. en del av mig är lättad. nu kan jag kämpa jsom en idiot för mina drömmar som jag har och kan påverka från där jag är här och nu. jag har en plan för carolina och den kommer bli grym. pepp.

mars månad med omnejd måste vara den värsta tiden i lilla carolinas liv, varje år. någonting händer i hennes kropp då. det är som att den hukar framåt och inte orkar hålla sig upprätt. det kommer tårar ur ögonen utan anldening och hon blir ledsen utan att det är sorgligt. allting blir lite värre. det blir lite tråkigare, känns lite mer hopplöst och allt blir lite jobbigare. det är världen mot carolina och det är en jobbig fight. det är skönt att veta att hon alltid vinner fighten. varje år vinner en lite mer fräknig version av carolina.

jag jobbar sent. väldigt sent. så jag kommer hem och dör framför teven och slevar i mig middag. sedan ligger jag och stirrar på teven ett tag. sen tänker jag att "nu börjar det bli dags att börja gå och lägga sig" och så blir jag pigg. jag får ångest över sånt som jag borde gjort. igår satte jag mig och pysslade med arkitektprovet vid halv elva. idag började jag städa vid halv tolv. funderade på att ta fram dammsugaren men kom på att man kanske inte borde göra så mot grannarna mitt i natten. imorgon ska jag shoppa på lunchen för det är jag värd.

det står en hink bredvid min säng. jag har inte ätit någonting idag, fram till för typ 30 minuter sedan då jag lyckades få i mig en micopaj. jag vaknade i natt av att jag behövde spy. och jag spydde. jag har kräkts sönder halsen, så nu gär det ont att svälja. jag är så tom i magen att jag, på riktigt, kan känna när maten som jag äter lägger sig i magsäcken. jag känner hur alla läskiga magsyror där nere attackerar det som finns och det svider längst magen ända upp i halsen. det brinner.

jag har börjat. det har jag. jag kan inte påstå att jag kommit långt, det kan jag inte. och det påminner mig varje dag. det ligger på golvet och stirrar på mig, den där början. man måste ha energi och vara sprudlande för att vara kreativ. jag är inte det. ångesten gör mig inte direkt mer sprudlande. jag föreställer mig att på lördag, då händer det. upp och äta frukost. på med musik. rita. åka till jobbet och låna kopiator. hem och skära. det blir bra. det löser sig. ska bara få sprudla lite först.

mamma hör direkt när man inte är glad. hon kan liksom höra på rösten att världen känns lite extra tung vissa dagar. idag är en sådan dag. hon ringde för en timme sedan. och jag vet att hon tänkt på mig sedan dess. nu kom ett sms.

"För att uppskatta lycka och glädje måste man uppleva sorg och tråkiga saker. titta i spegeln så får du se något vackert. Glöm inte att le. mamma älskar dig - sov gott"

hur kan mammor träffa så rätt? jag har tårar i ögonen nu.

jag är så trött. så trött så trött. jag är nog vintertrött. så jag gick och solade solarium. man blir glad av det. man mår bra av att huden blir varm långt där inne och få ljus på sig så man inte kan titta rakt på det. jag blir glad av att fräknarna blir flera. jag ska sola varje vecka fram till sommaren. trots att lappen på väggen på solarie varnar rödtottar från solarium. living on the edge.

min gamla tv är en legend. för sin storlek. folk har frågat om det är en dataskärm på väggen. ingen vill kolla på tv hos mig, för de ser inte bilden ordentligt. jag har tyckt att den funkat finfint men i smyg har jag drömt om en större tv. för ett tag sedan började den tjuta. det gick bara att kolla på textade program utan ljud. nu har jag en ny tv. en större tv. och nu inser jag vilket jävla skämt min förra tv var.