lydmars

för flera månader sedan så gick jag på gatan förbi hotel lydmar. i ögonvrån kunde jag se någonting som jag gillade. jag gick tillbaka. tittade in genom fönstret. tittade in genom ett annat fönster. jag älskade det. jag gick in. jag ville aldrig gå ut. jag ville stå där inne och titta på varenda detalj i en evighet. det kändes som att jag skulle upptäcka någonting nytt varje gång jag tittade, hur många gånger jag än tittat. idag pryds rummet av någonting annat, så jag sitter och tittar på bilder.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback