.

i helgen kom de första tårarna av frustration. frustration över att inte fatta och inte förstå sig på byggnadsfysik. jag gillar inte när jag känner mig dum i huvudet, för jag är liksom inte det. sen satt jag igår efter jobbet och hade panik. arbetet skulle vara inne igår. imorse ringde jag chefen "godmorgon. du, det har skitit ihop sig totalt, får jag flytta dagar den här veckan?". "yes box", sa chefen. "i love u", svarade jag tillbaka. sen började vi om på nytt. logga in på sidan, svära över att ingenting fungerar. bläddra i boken, svära över att förklaringarna suger. sen kom pappa. underbara magiska pappa. problemlösar-stålmannen. och vipps så löste sig allt. han fick sushi av mig och så en kopp te. och innan han hjälpte mig så coachade han mig lite. vi har gjort en lista på saker jag ska beta av innan påsk. måste skriva om den imorgon här så folk kan skälla på mig och kolla att jag inte blåser farsgubben, för det får man inte (plus att jag inte vill det, för det är en väldigt bra lista det där).

så jag skrev klart allt och ritade klart alla ritningar. sen åkte jag till erik olsson och lånade skannern lite i smyg. skickade in arbetet och sen kunde jag flyga.

det bar efter det hem till micke för att inhandla kebab-rulle och kolla på den rätte för rosing-finalen. hon valde fel kille, men lika glad är jag för det för nu får jag sova. WIIE!