.

jag har klippt mig. och jag är fruktansvärt snygg. jag ser lite galen ut i håret, vilket är helt i min smak. hon gjorde så att mitt hår ser ut som mitt hår. inte överstylat så man aldrig får till det själv. inte tusen produkter som "man bara måste ha", men som man aldrig kommer lägga en halv lön på. lite galet fall och en jäkla massa liv i det.

men hörni, varför känner man sig alltid som en ful nörd när man sitter där i stolen? eller är det bara jag? jag har mina teorier... för det första så sitter man med ett fult förkläde under hakan och lampor som lyser på en uppifran, vilket inte är smickrande på något som helst vis. sen är man blöt i håret och det ligger slickat runt hjässan som att man fått en hink vatten över huvudet. sen sitter det ju faktiskt en människa och granskar ens huvud med koncentrerade ögonbryn. inte konstigt att man inte är totally relaxed i den situationen. och på allt det här så har vi den där konversationen som alltid är så konstig. frisören frågar var man bor, vad man jobbar med, vad man har jobbat med, var man är uppväxt och så vidare. det börjar ju med att de frågar vad man jobbar med. den naturliga förljdfrågan på det är ju "och vad jobbar du med?", men det kan man ju inte fråga, det är ju redan ganska uppenbart. "hur länge har du jobbat här?" skulle man ju kunna fråga. men jag kunde inte bry mig mindre, så jag kan bara inte fråga det utan att känna mig skitdum. och vad spelar det för roll var frisören bor? jag är frisörens kund för tusan, inte vill väl hon berätta om hela sitt privatliv sjutton gånger om dagen? det enda som räddar en frisör-konversation är om man varit på en resa nyligen eller om man ska på en. då kan man prata om det i de resterande 55 minuterna. frisören jag var hos idag var helt underbar på så sätt att hon verkligen inte sa ett knyst. det var i och för sig jobbigt i början, för jag var så peppad på att vara glad och icke-nördig och prata på. men hon ville liksom inte prata. det kändes tryggt. hon koncentrerade sig på att göra mig snygg och jag kunde vara säker på att hon inte klippte av mig örat för att hon var så exalterad över den där thai-ön vi båda hade varit på eller något sånt. jag visste helt enkelt att jag skulle bli skitsnygg, och det blev jag. damn, i'm hot.