.

igår träffade jag björn. sista gången. han är världens vackraste och jag kommer alltid älska honom. men jag är så himla förbannad samtidigt. jag tror att min hjärna börjar inse nu. inse att det är så här livet kommer se ut. det var sista gången jag var i lägenheten och sista gången vi kramade om varandra. det gör så ont i mig.

pappa och helene gifte sig idag och jag kan inte vara glad. jag vill så gärna och de var så fina. men min hjärna är hela tiden någon annan stans och jag fungerar inte som jag borde. leenden är ansträngda och jag kan inte skratta. jag vill, men jag kan inte. pappa och helene är på väg till paris nu. jag ska vara ensam hemma och jag är livrädd. jag vill klara det. men jag är livrädd. jag vill bara vara liten och ligga i hans famn och somna. men jag måste vara stark, även om det känns omöjligt.

jag vet att vi inte kan vara tillsammans. han är dålig för mig och han har inte behandlat mig på det viset jag är värd. han har inte kunnat. men jag vill så gärna att han ska kunna. att han kunde.



jag önskar att jag var hos honom.