.

det är slut mellan mig och björn. sedan i lördags. jag har aldrig fällt så många tårar och det har aldrig gjort så ont i kroppen. jag är i chock. alla är i chock. mamma är världens bästa. hon är min ängel.

jag bor i älvsjö hos pappa och jag försöker fortfarande förstå. jag älskade mitt liv. jag hatade att vi bråkade men jag älskade mitt liv. och honom. mer än livet. jag har svårt att förstå att det är borta. alla planer, alla drömmar, alla rutiner och alla vanor. alltning snurrar runt i huvudet och jag tänker på varenda ögonblick som varit då jag känt att det är lycka som varit. när vi somnade bredvid varandra. när jag kramade om honom bakom på motorcykeln. när vi köpte upp all keso på netto. när vi kollade på prisonbreak i timmar. när det kom hem folk som åt middag hos oss. när vi delade på en kebabrulle. när han snodde sushibitar av mig. när vi gick promenader på stan. när vi vaknade bredvid varandra på mornarna. när vi bakade scones. jag gråter när jag skriver det här.

jag har inte drömt på flera nätter. inte klara drömmar. men jag drömde i natt. att jag gav honom en puss i nacken. så att jag fick hans hår i pannan och var tvungen att blunda för att inte få det i ögonen. att jag kände den mjuka huden bakom skäggstubben mot kinden. och jag drömde att jag drog handen längst hans rygg. jag minns varenda rörelse. jag minns varenda bit av ryggen. var varenda muskel sitter och hur de känns. jag drog handen längs ryggen och fortsatte upp mot huvet. kammade hans hår med mina fingertoppar. jag minns varenda hårstrå.

jag saknar det så.