.

jag är ingen plugg-tjej. jag är en worker-girl. jag vill inte bli duktig och få hög lön av att kunna rabbla fakta. jag vill bli duktig av att kunna massa saker och säga "det där har jag gjort". det är så tråkigt att plugga, och jag är så världelös på det. alla säger att gymnasiet va underbart. där kunde man lalla runt och man behövde inte slita ut sig. men jag hatade det. jag hatade att alltid ha någonting att göra, att ha folk som tjatade på mig och att man kunde skita i saker för att man visste att det bara skulle drabba en själv.

jag vill slita ut mig och va stressad och veta att det gör andra glada. man ser pengar rulla in och man känner sig viktig. därför, mina vänner, så har jag fattat ett beslut...

...jag ska bli mäklare. nej, det är inte vad jag alltid drömt om. och att vara arkitekt hela långa livet är inte heller någonting som jag alltid drömt om. jag ville inreda från början. men det är så tufft så chansen är större att jag kommer få  leda kvällskurser på nån skitig skola. min dröm just nu är bli mäklare. håva in pengar, starta egen byrå i framtiden. kombinera med enstaka kurser och kanske bli nån form av homestagare. jag är inte hundra på det nu. men jag är hundratio på att jag inte vill sitta i fem år med böcker i näsan och inte veta vart det leder mig. min ambition är att bli rik.

steg ett är att gå på anstaällningsintervju imorgon för en stor byrå och söka tjänst som visningsvärdinna. yeah.


gällande min förfest som skulle varit i helgen kan jag meddela att den inte blev av. anledningen va brist på vänner. och anledningen till att jag därför kallade vissa för överskattade var för att det sårade mig jävligt hårt. jag hade haft en jobbig vecka och ville ha ett skönt avslut på den genom att ha trevligt med mina älskade saknade kompisar. att det samma dag visade sig att jag inte var en älskad och saknad kompis tillbaka gjorde ont. hade det varit ni som varit borta och kommit hem så hade jag släppt allt och sprungit och gett er världens kram. punkt. (ramona är inte överskattad, snarare tvärt om. hon är inte skyldig mig någonting)

nu ska jag ut och gå.